TypeScript
funktioner

Anmärkningar

Valfria och standardparametrar

Valfria parametrar

I TypeScript antas varje parameter krävas av funktionen. Du kan lägga till en ? i slutet av ett parameternamn för att ställa in det som valfritt.

Exempelvis är parametern lastName för denna funktion valfri:

function buildName(firstName: string, lastName?: string) {
    // ...
}

Valfria parametrar måste komma efter alla icke-valfria parametrar:

function buildName(firstName?: string, lastName: string) // Invalid

Standardparametrar

Om användaren passerar undefined eller inte anger ett argument tilldelas standardvärdet. Dessa kallas standardinitierade parametrar.

Till exempel är "Smith" standardvärdet för parametern lastName .

function buildName(firstName: string, lastName = "Smith") {
    // ...
}
buildName('foo', 'bar');      // firstName == 'foo', lastName == 'bar'
buildName('foo');             // firstName == 'foo', lastName == 'Smith'
buildName('foo', undefined);  // firstName == 'foo', lastName == 'Smith'

Typer funktioner

Namngivna funktioner

function multiply(a, b) {
    return a * b;
}

Anonyma funktioner

let multiply = function(a, b) { return a * b; };

Lambda / pilfunktioner

let multiply = (a, b) => { return a * b; };

Funktion som en parameter

Anta att vi vill få en funktion som en parameter, vi kan göra det så här:

function foo(otherFunc: Function): void {
    ...
}

Om vi vill ta emot en konstruktör som parameter:

function foo(constructorFunc: { new() }) {
    new constructorFunc();
}

function foo(constructorWithParamsFunc: { new(num: number) }) {
    new constructorWithParamsFunc(1);
}

Eller för att göra det lättare att läsa kan vi definiera ett gränssnitt som beskriver konstruktören:

interface IConstructor {
    new();
}

function foo(contructorFunc: IConstructor) { 
    new constructorFunc();
}

Eller med parametrar:

interface INumberConstructor {
    new(num: number);
}

function foo(contructorFunc: INumberConstructor) {
    new contructorFunc(1);
}

Även med generika:

interface ITConstructor<T, U> {
    new(item: T): U;
}

function foo<T, U>(contructorFunc: ITConstructor<T, U>, item: T): U {
    return new contructorFunc(item);
}

Om vi vill få en enkel funktion och inte en konstruktör är det nästan samma:

function foo(func: { (): void }) {
    func();
}

function foo(constructorWithParamsFunc: { (num: number): void }) {
    new constructorWithParamsFunc(1);
}

Eller för att göra det lättare att läsa kan vi definiera ett gränssnitt som beskriver funktionen:

interface IFunction {
    (): void;
}

function foo(func: IFunction ) { 
    func();
}

Eller med parametrar:

interface INumberFunction {
    (num: number): string;
}

function foo(func: INumberFunction ) {
    func(1);
}

Även med generika:

interface ITFunc<T, U> {
    (item: T): U;
}

function foo<T, U>(contructorFunc: ITFunc<T, U>, item: T): U {
    return func(item);
}

Funktioner med unionstyper

En TypeScript-funktion kan ta in parametrar för flera, fördefinierade typer med hjälp av unionstyper.

function whatTime(hour:number|string, minute:number|string):string{
    return hour+':'+minute;
}

whatTime(1,30)         //'1:30'
whatTime('1',30)       //'1:30'
whatTime(1,'30')       //'1:30'
whatTime('1','30')     //'1:30'

Typskript behandlar dessa parametrar som en enda typ som är en sammanslutning av de andra typerna, så din funktion måste kunna hantera parametrar av alla typer som finns i unionen.

function addTen(start:number|string):number{
    if(typeof number === 'string'){
        return parseInt(number)+10;
    }else{
        else return number+10;
    }
}